”Man måste ju börja någonstans” : En fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete med de nationella minoriteterna

Sammanfattning: Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de nationella minoriteterna synliggörs på ett svenskt folkbibliotek samt hur bibliotekets arbete kan förstås utifrån R. David Lankes teoretiska ramverk för The New Librarianship. Enligt tidigare studier är det flera av Sveriges folkbibliotek som idag inte uppfyller det lagstadgade uppdraget gentemot de nationella minoriteterna. Uppdraget ska realiseras av olika aktörer i samhället, däribland biblioteken och bibliotekarier. Hur uppdraget utförs verkar vara beroende av resurser men framförallt av professionens kunskap och kompetens vilket sannolikt är något som påverkar målgruppens synliggörande på biblioteken. Det avser både på individnivå och institutionell nivå. Det skapar en ojämlikhet i samhället och är problematiskt ur flera aspekter men främst på grund av att man inte uppfyller lagstiftningen om demokratiska, mänskliga rättigheter. Lisa Hussey (2010) menar att det sätt som professionella inom biblioteks-och informationsvetenskap tillhandahåller tjänster kan stärka positiva sociala strukturer men det kan också förstärka orättvisor.  Metod och teori: Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete gentemot de nationella minoriteterna i Sverige. Det empiriska materialet består av en semistrukturerad intervju med två respondenter, en observationsstudie av biblioteksrummet och en textanalys av Upplands Väsby kommuns biblioteksplan 2021–2024. För analys av studiens resultat, används utvalda delar av R. David Lankes teoretiska ramverk The New Librarianship. Material och resultat: Genom studier av den semistrukturerade intervjun, observationsstudien och närläsning av Upplands Väsby biblioteksplan framkom det sju teman som resultatet delades in i. I undersökningen framgår det att den enskilda bibliotekariens engagemang, kunskap och kompetens spelar en viktig roll för bibliotekets arbete med att stärka och främja de nationella minoriteterna. Det framgår även att det är en politisk fråga och en fråga om resurser som påverkar hur målgruppen synliggörs i samhället. I resultatet lyfts även vikten av samverkan fram, dels med minoriteterna själva, dels med andra aktörer i samhället. Slutsatser: På Upplands Väsby bibliotek drivs det ett medvetet och riktat arbete för de nationella minoriteterna. Det kan ses som en utveckling av uppdraget och en ny bibliotekarieroll, som med rätt kompetens och kunskap har utrymme att bedriva ett värderingsstyrt biblioteksarbete. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras och man kan även med små medel synliggöra och samverka på olika sätt. Genom omvärldsbevakning och att vara i samtal med andra kan man vidga sin kunskap. De delarna tillsammans och att verka för mångfald av människor, litteratur och programverksamhet kan ändå åstadkomma viss skillnad i bibliotekens arbete gentemot de nationella minoriteterna.