Effekter av fysisk aktivitet vid primär depression hos vuxna : En systematisk litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa, och däribland depression, är ett ökande folkhälsoproblem som vanligtvis behandlas med antidepressiva läkemedel och olika former av terapi inom primärvården. Fysisk aktivitet kan erbjudas som behandling vid depression och distriktssköterskan behöver kunskap om fysisk aktivitet och dess användning som sjukdomsprevention och behandling. Detta för att kunna erbjuda individanpassad, evidensbaserad vård till personer med depressionssymtom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av fysisk aktivitet vid primär depression hos vuxna, samt att undersöka om typen, intensiteten, dosen (frekvensen) eller durationen av den fysiska aktiviteten hade någon betydelse för effekten. Metod: Systematisk litteraturstudie med narrativ syntes, som inkluderar experimentella, randomiserade kontrollerade studier (RCT). Huvudresultat: De flesta av studiernas interventioner utfördes i instruktörsledda grupper och resultatet visade signifikant minskad grad av depression hos majoriteten av deltagarna i interventionerna. Detta samtidigt som all fysisk aktivitet oavsett typ, intensitet och dos (frekvens) gav effekt på depressionssymtom. Dock sågs durationen ha betydelse för effekten av fysisk aktivitet på primär depression och interventioner som pågick under längre tid gav i större utsträckning fördelaktiga signifikanta resultat. Slutsats: All fysisk aktivitet, oavsett typ, intensitet och dos (frekvens) gav effekt vid depression. Interventionernas duration hade betydelse för effekten, och interventioner som pågick under längre tid gav i högre grad signifikanta effekter på depression. Dessa resultat kan vara användbara i distriktssköterskans kliniska arbete och ett stöd när den fysiska aktiviteten ska individanpassas vid behandling av depression, exempelvis vid utbildning och förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR®).