Plast i verksamhetsavfall - kartläggning av plastavfallsströmmar i Helsingborg

Sammanfattning: 15–20 viktsprocent av avfallet som tas emot på det avfallseldade kraftvärmeverket Filbornaverket i Helsingborg består av plast med fossilt ursprung. Den här plasten ger upphov till direkta utsläpp av koldioxid vid energiåtervinning och står för elva procent av Helsingborgs totala växthusgasutsläpp. Enligt Helsingborgs klimat- och energiplan är ambitionen att det inte ska finnas plast med fossilt ursprung i restavfallet år 2035. Detta är en ambition som delas av Öresundskraft. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga plastavfallsströmmar från verksamheter i Helsingborgsregionen för att, i framtiden, forma åtgärder för att minska mängden fossil plast som går till energiåtervinning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt personlig kommunikation med verksamheter. Den personliga kommunikationen syftar till att ligga till grund för en övergripande kartläggning med avseende på var plastavfallsströmmar uppstår, kvantiteter, vilka plasttyper som plastavfallsströmmarna huvudsakligen innehåller samt hur plasten slutligen tas omhand. Verksamheterna som har ingått i undersökningen är: • IKEA Helsingborg: En av världens största detaljhandlare. • Kemira: Producent av kemikalier för massa- och papperstillverkning samt vattenrening. • Veidekke: Skandinaviens fjärde största bygg- och anläggningsföretag. • Everfresh: Ett av EU:s ledande frukt- och gröntföretag. • Svensk Ensilageplast Retur: Branschförening med återvinning av lantbruksplast. • Helsingborgs stad: skola, förskola, förvaltningskontor samt vård och omsorg. • McNeil: Helsingborgs största tillverkningsindustri. • Peab: Ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. • Helsingborgs lasarett: en av Region Skånes fem hälso- och sjukvårdsförvaltningar. EU:s avfallshierarki anger en prioriteringsordning för att hantera avfall av olika slag och ursprung. I de fall plastavfall inte kan förhindras eller återanvändas bör materialåtervinning ses som ett förstahandsalternativ och energiåtervinning som en åtgärd för plast som inte kan eller bör material¬åter¬vinnas. En återvinningsmetod som har potential i framtiden är den kemiska återvinningen som bryter ner materialet till beståndsdelar för ny plastproduktion. Dagens teknik för kemisk åter¬vinning av plast som inte kan materialåtervinnas är emellertid inte ekonomiskt lönsam. Gemensamt för de intervjuade verksamheterna är att plast, i olika utsträckning, sorteras som ett brännbart avfall. Att plastavfall inte sorteras ut beror främst på att det uppstår för små volymer plastavfall för att det ska anses vara ekonomiskt försvarbart att sortera, otillräckliga lagrings¬ut-rymmen samt bristande avsättningsmöjligheter för återvunnen plast. Samtliga företag vill göra miljönytta men menar att det krävs att det måste vara företagsekonomiskt motiverat.