Kampen om definitionerna : Politikers retoriska självförsvar under mediedrev

Sammanfattning: Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick? Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt? Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (”ställning”): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur). Fakta och proce-dur är starkast försvar, definition och kvalitet svagast. Metod: Kvalitativ retorisk analys av Bildt och Juholts medieframträdanden i tv och radio, där medierna anklagar och aktörerna försvarar sig i en dialogsituation. Resultat: Bildt använder mer eller mindre uteslutande ett bevisande (fakta) och överförande status (procedur). När ny information är motstridig, hävdar han att den ska beskrivas an-norlunda (definition). Juholt använder huvudsakligen ett kvalitativt status, ofta för att bedyra sin goda karaktär, även när han kunde valt ett mer lämpligt status. Flera fall har också upp-täckts där journalisterna ställt frågor som varit inramade (presupponerad) på ett tveksamt sätt, ofta på ett kvalitativt status. Diskussion: Bildt använder starkare status vilket får till följd att skandalen inte tenderar att utvecklas i lika hög utsträckning då frågor om moral och värderingar utesluts. Juholt har valt det svagaste statuset. Slutsatsen är att man inte ska välja en försvarsstrategi och hålla fast vid den, utan anpassa försvaret varefter som ny information blir tillgänglig och anklagelsernas karaktär förändras. Slutsatsen gäller reaktiv kriskommunikation, inte nödvändigtvis proaktiv. Dessutom föreslås tre nya analyskriterier till statusläran. Studien begränsas huvudsakligen av medievalet (radio och tv) eftersom bara en del av den medierade politiken fångas, liksom ty-pen av kris (etiska normbrott).