Investor relations i svenska börsföretag : om trovärdighet, roller och dialog

Sammanfattning: Problem och syfte: Investor relations (IR) är en funktion i framför allt börsnoterade företag för att hantera relationen med kapitalmarknadens aktörer. Den litteratur som behandlar IR har många olika teoretiska baser, bl. a. PR, marknadsföring och finansiell teori och det råder därför stor oklarhet efter vilka principer börsföretagen bör jobba med IR-frågor. Fastän IR-rollen ställer stora krav på kommunikativ förmåga är det inte många kommunikationsforskare som skriver om IR. Syftet med denna C-uppsats är att visa hur man med kommunikationsteori inom främst PR-området kan förklara och beskriva fenomenet IR så som det praktiseras i svenska börsföretag. Följande tre övergripande problemområden behandlas: -Vad är IR, vilken kommunikationssyn har IR-litteraturen och var hör fenomenet hemma teoretiskt? -Hur ser modern kommunikationsteori ut inom PR-området och hur kan det förklara IR? -Hur arbetar man med IR i svenska börsföretag och hur bör man arbeta för att uppnå de mål som finns med IR? Metod: Litteratur inom IR- och PR-forskningen är grunden för uppsatsen, men kompletteras med marknadsföring och finansiell teori. För att kunna besvara frågeställningen genomfördes en empirisk undersökning i form av 15 intervjuer med IR-konsulter och IR-ansvariga i svenska börsföretag. Slutsatser: IR-litteraturen missar den tolkande processen som också är ett sätt att beskriva kommunikation och som kan identifiera problem som mångtydighet och osäkerhet. Vidare lyckas IR-litteraturen inte identifiera anställda och kunder som viktiga publiker för ekonomisk information. Uppsatsen tar upp flera anledningar till varför dessa publiker också är viktiga i IR-arbetet. Både IR-litteraturen och de IR-ansvariga nämnde kurspåverkande information som avgörande för vad som är ekonomisk information och som därför ska kommuniceras, men begreppet visade sig i praktiken vara för smalt. PR-teorin ger eb möjlighet att identifiera den inbyggda asymmetri som finns i relationen mellan börsföretaget och kapitalmarknaden. Det är där kommunikationsproblemet ligger. Företaget ligger alltid ett steg före, vilket skapar osäkerhet. IR-funktionen skapas just för att bringa symmetri till relationen, men det gör man bara om man lyckas skapa trovärdighet, vilket är ett nyckelord i IR-arbetet. I uppsatsen utvecklades en modell som skiljer på operativ/finansiell och kommunikativ trovärdighet. Det första handlar om klassiska faktorer som kapitalmarknaden använder för att analysera ett företag och dess aktie. Det senare uppstår genom att kapitalmarknaden uppfattar företaget som tillgängligt och öppet och kräver konsekvens i informationsarbetet. IR-funktionen måste uppfattas som kompetent, eftersom risken annars är att den inte kan kommunicera de frågor och ge de svar kapitalmarknaden vill ha. Därför bör den IR-ansvarige sitta i eller nära ledningen. Vidare identifierades olika roller för de IR-ansvariga, vilka påminner mycket om de roller som vi finner i informatörs- och PR-yrket. Rollerna som marknadsförare respektive finansspecialist var de som skilde sig från traditionella informatörsroller. Möjligheten till dialog finns, men utnyttjas mest i relationen till analytiker och investerare där personliga möten är vanliga. Undersökningen visar inte entydigt att IR-funktionen fungerar bättre ju närmare informationsavdelningen man sitter, men det finns tecken som tyder på att relationen till medierna och förståelsen för deras arbetssätt blir bättre ju tydligare koppling IR-ansvarig har till informationsavdelningen.