Inomhuspositionering : Ett användningsområde

Sammanfattning: Sedan 1960-talet har globala navigationssystem (GNSS) framgångsrikt kartlagt vår planet och möjliggjort en global positionering. Mognaden av GNSS tillsammans med utvecklandet av ny teknik och enheter har skapat en ökad efterfrågan av positionering inomhus. GNSS kräver fri sikt för att uppnå en godtycklig positionering, vilket inte är möjligt i inomhusmiljöer på grund av stora avstånd till satelliter samt byggnaders konstruktion som kraftigt försvagar signalerna. Därför behöver lokala system implementeras för att uppnå positionering i inomhusmiljöer.  Till skillnad mot GNSS är inomhuspositionering inte en mogen teknik. Varje implementering bör utvärderas utifrån kostnad, noggrannhet, skalbarhet, täckning och integritet. Tidigare studier om inomhuspositionering har sin tyngdpunkt i precision snarare än användningsområden. Ett användningsområde för inomhuspositioneringssystem är att observera nyttjande av lokalyta. För företag är kostnaden för kontorsyta en av de största utgiftsposterna. Samtidigt är det en växande kulturell skillnad i arbetskultur där anställda och företag använder sig av distansarbete i större utsträckning än tidigare, något som påskyndats av coronapandemin.  Därför är syftet med detta arbete att använda ett inomhuspositioneringssystem för att beräkna användningen av mötesrum samt identifiera lämpliga kriterier för beräkning av nyttjande. Studien har genomförts hos Sweco digital services i Stockholm och använt data från Sonys Nimway system som finns implementerat i byggnaden. På grund av coronapandemi som inneburit restriktioner har data från mars till april 2022 insamlats för studien.  Genom infraröda sensorer i varje rum upptäcks närvaro och används för beräkning av nyttjande utifrån formler från tidigare studier. Lämpliga kriterier för beräknande av nyttjande har identifierats som rummets kapacitet, placering och dess förhållande till solljus. Vidare har veckodag samt tid på arbetsdagen identifierats som lämpliga kriterier.  Resultatet visar en ineffektiv användning av mötesrum om dryga 30% för den totala perioden. På grund av ett begränsat data går det inte att identifiera några skillnader i nyttjandet utifrån de tidigare identifierade kriterierna bortsett en lägre nyttjandegrad under slutet av veckan. För vidare studier bör mer data insamlas över en längre tidsperiod. Vidare bör data insamlas från flera våningar för att ge en mer trovärdig bild av verkligheten. PIR tekniken är tillräcklig för ändamålet men bör kompletteras med möjligheten att beräkna antal personer i ett rum. Information om kapacitet kan användas för djupare analyser utifrån exempelvis ett säkerhetsperspektiv .