I vilken utsträckning tillämpar svenska företag verkligt värde? : Värdering av materiella anläggningstillgångar efter införandet av IFRS

Sammanfattning: Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning svenska företag tillämpar verkligt värde. Genom att undersöka vilka värderingsmetoder svenska företag använder sig av vid värdering av materiella anläggningstillgångar, för- och nackdelar med verkligt värde, motiv vid val av värderingsmetod samt om IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara ämnar studien till att undersöka hur verkligt värde tillämpas av företag i Sverige. Metod: För att genomföra den här studien har en metodkombination använts. I den kvantitativa forskningsansatsen har alla företag på stockholmsbörsen undersöks genom att årsredovisningar har studerats, för att få en övergripande bild på hur företag i Sverige värderar sina materiella anläggningstillgångar. Resultaten i den kvantitativa studien sammanställdes i ett diagram. I den kvalitativa forskningsansatsen har ostrukturerade intervjuer med företag genomförts för att få en inblick i näringslivet. Den kvalitativa studien sammanställdes i löpande text under rubriker som formulerats utefter problemställningarna: Vilken värderingsmetod tillämpar svenska företag vid värdering av materiella anläggningstillgångar? Finns det några för- och nackdelar för företag att att värdera till verkligt värde? Finns det olika motiv bakom företags val av värderingsmetod? Har införandet av IFRS lett till att svenska företag blivit mer jämförbara? Slutsats: Studien visar att användandet av verkligt värde är begränsat och att verkligt värde i princip endast tillämpas vid värdering av förvaltningsfastigheter. Den största fördelen med verkligt värde som studien lyfter fram är att det ger en rättvisande bild av företagens finansiella information, att det återspeglar verkligheten och följer marknaden upp och ner. Den största nackdelen är att implementeringen både kan vara kostsam såväl som tidskrävande. De främsta motiven för val av värderingsmetod är nyttomaximering, det som tillfredsställer intressenter och det som ger en rättvisande bild av informationen. Då svenska företag fortfarande till störst del använder sig av anskaffningsvärdemetoden har inte den internationella jämförbarheten ökat. Studien visar däremot att svenska företag i regel värderar respektive tillgångsslag på samma sätt vilket gör dem jämförbara med varandra. Studien har kommit fram till att svenska företag inte använder sig av verkligt värde värdering i lika stor utsträckning som teorin vill ge sken av.