Kommunal utveckling : en jämförande fallstudie av Smedjebacken och Söderköping

Sammanfattning: Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.