En jämförande simuleringsstudie av ekvivaleringsmetoder

Sammanfattning: Högskoleprovet används för antagning till universitet och högskola och kan således vara avgörande för en individs framtid. Därför är det viktigt att den erhållna poängen är baserad på individens kunskapsnivå och inte provets svårighetsnivå. För att säkerställa detta används olika ekvivaleringsmetoder som omvandlar råpoängen från provet till ett ekvivalerat poäng, för att sedan omvandla det till ett normerat poäng. I högskoleprovet är den normerade poängen mellan 0.0 och 2.0.  Även om det går att se till att proven från år till år ligger på ungefär samma svårighetsnivå går det inte att kontrollera att provtagargrupperna inte skiljer sig åt åren emellan. Denna studies syfte är därför att ta reda på om det finns någon av tre utvalda ekvivaleringsmetoder, linjär ekvivalering, ekvi-percentil ekvivalering och Item Response Theory ekvivalering (IRT) som presterar bättre än de andra vid två scenarion. Det ena scenariot är när två provtagargrupper har samma generella förmåga medan det andra scenariot ekvivalerar två grupper som skiljer sig åt i förmåga. Detta kontrolleras genom att genomföra studien med simulerat data som liknar högskoleprovet. Syftet med att använda simulerat data är att under kontrollerade förhållanden välja provtagarnas förmåga och provens svårighetsgrad. Jämförelser av metoderna görs genom utvärderingsmåtten bias, medelfel och Root Mean Squared Error (RMSE), samt Difference That Matters (DTM).  Resultatet visade att samtliga metoder presterar tillräckligt bra när grupperna har samma generella förmåga. Om de däremot inte har samma generella förmåga bör samtliga eller till och med fler metoder användas innan den ekvivalerade poängen tas fram.