Enskild egendom, giftorättsgods eller lite av varje? - En studie av gällande rätt i fråga om surrogat av blandad karaktär

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar problematiken rörande surrogat av blandad karaktär, det vill säga sådan ersättningsegendom som finansieras delvis genom makes giftorättsgods, delvis genom dennes enskilda egendom. Syftet är att utreda huruvida delningsprincipen, där surrogategendomen delas upp proportionellt i de två egendomsslagen, eller huvudsaklighetsprincipen, vilken innebär att hela surrogatet klassificeras som antingen enskild egendom eller giftorättsgods i sin helhet, ska tillämpas. Det undersöks även om några kvotgränser kan fastställas för klassificeringen. En rättsdogmatisk metod används för att utreda gällande rätt ur ett domarperspektiv. Vidare betraktas även rättsläget ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv med motiv att föra en diskussion om hur rätten på området bör se ut. Enskild egendom tillskapas genom äktenskapsförord eller genom villkor i gåva, testamente eller förmånstagarförordnande av tredje man och ingår inte i bodelning mellan makarna. Även det som träder i stället för enskild egendom, så kallat surrogat, är att anse som makes enskilda om inget annat stadgas. Avseende surrogat som betalas med både enskilda medel och giftorättsmedel i form av belånade fastigheter har HD i ett flertal rättsfall använt sig av huvudsaklighetsprincipen och trots förhållandevis låga kvotvärden låtit kontantinsatsens karaktär vara avgörande. Även på enskilda medel i form av kontanter har huvudsaklighetsprincipen tillämpats när de sammanblandats med giftorättsmedel på bankkonto. Vad gäller annan typ av egendom och förvärvsförhålladen är rättsläget dock att betrakta som oklart. Huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen kan i praktiken anses få samma resultat i slutändan. Detta genom de regler om vederlag och skevdelning som återfinns i äktenskapsbalken. Dessa ger möjlighet till att ett kompensationskrav kan riktas mot make som tar sitt giftorättsgods i anspråk för att förvärva eller öka värdet av sin enskilda egendom, alternativt att genom jämkning av oskäligt resultat få behålla mer av sitt giftorättsgods om enskilda medel använts för att öka detta. Reglerna om vederlag och skevdelning tillämpas dock relativt restriktivt och det finns därför anledning att ur ett moraliskt samhällsperspektiv förespråka en användning av delningsprincipen på surrogat av blandad karaktär för att uppnå ett så rättvist resultat som möjligt. Dock föreligger vissa praktiska svårigheter med att fastställa exakta kvotdelar giftorättsgods respektive enskild egendom i surrogategendomen, vilket istället motiverar en tillämpning av huvudsaklighetsprincipen.