Stress och dödlighet hos slaktkycklingar under transport och slakt

Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur slaktkycklingarna hanteras från infångning i stallet till dess att de bedövats vid slakt. Fokus ligger främst på hur hanteringen ser ut i Sverige. Hur påverkas slaktkycklingarna under hanteringen och hur ser stressnivån ut och vilka faktorer bidrar till en ökad dödlighet? I Sverige föds det varje år upp cirka 80 miljoner slaktkycklingar som vid cirka fem veckors ålder transporteras till slakt. Enligt flera olika forskare har hanteringen från infångning till bedövning många brister ur ett djurvälfärdsperspektiv. Dead on Arrival, DoA, är ett begrepp som innefattar antalet kycklingar som självdött från det att kycklingarna samlas in till att de lastas av på slakteriet. Enligt statistik från livsmedelsverket låg DoA 2013 på 0,22 %, men dödligheten kan variera mellan 0,15 % till 2,5 %. Det finns många faktorer som kan leda till en ökad stress och DoA; skador som uppstått under infångning och lastning, omgivningstemperatur, beläggningsgrad i transportbehållarna, metabolisk utmattning och transporttid. Infångning av slaktkyckling sker idag på två olika sätt, manuellt eller maskinellt. Båda metoder bidrar till en ökad stress för djuren och kan orsaka skador på kycklingarna. I Sverige bedövas kycklingar med elektricitet eller koldioxidgas (CO2). Ett stort djurvälfärdsproblem med elektrisk bedövning är att kycklingarna hängs upp fullt medvetna i fotbyglar innan bedövning. CO2 är idag ett bättre alternativ än elektricitet vid bedövning, men forskning visar att även CO2 kan medföra ett visst obehag för djur.