Försvarsmaktens roll vid terrorismbekämpning - En skandinavisk jämförelse

Sammanfattning: Detta är en studie över Sverige, Norge och Danmarks legala möjligheter att inrikes nyttja sin försvarsmakt för att bekämpa terrorism. De lagliga förutsättningarna skiljer sig idag mellan länderna vilket, i sin tur, innebär att ländernas möjligheter att snabbt sätta in tillräckliga resurser för att möta ett angrepp, varierar. Även angreppets karaktär är avgörande huruvida försvaret får nyttjas. Kriminalitet och ytterligheten terrorism är polisens uppgift men försvaret har möjligheter, men med varierande grad, i samtliga tre länder att stödja polisen. Preliminär lagstiftning och undantagstillstånd är inte genomförbart i alla tre länderna. Möjligheten och organisationen för att använda försvarets resurser beror dock på hur staten i fråga reglerat detta. Vad skillnaderna beror på kan dels vara historiskt beskaffat, dels bero på medvetna val. Danmark med sitt NATO-medlemskap är ett land med starkt utåtriktad säkerhetspolitik och försvaret kan nyttjas relativt obehindrat. Den andra NATO-medlemmen, Norge, har sina oljeplattformar vilka kan ses som skyddsvärda och med andra möjligheter för försvarets nyttjande. För alliansfria Sveriges del är försvarets möjlighet till nyttjande hårt reglerat i till och med grundlagen.