Hantering av stokastiska variationer : Val av säkerhetskapacitetsbuffert baserat på kundorderpunktens position

Sammanfattning: Syfte – Studien syftar till att kartlägga hur kundorderpunktens position förhåller sig till företags val av säkerhetskapacitetsbuffertar för att hantera stokastiska variationer i kapacitetsbehov. Därmed är studiens frågeställningar: Vilka är de huvudsakliga säkerhetskapacitetsbuffertarna som används för att hantera stokastiska variationer i kapacitetsbehov? Hur förhåller sig kundorderpunktens position till val av säkerhetskapacitetsbuffertar för att hantera stokastiska variationer i kapacitetsbehov? Metod – För att besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts och inkluderar en litteraturstudie, intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer genomfördes med sju respondenter från sex företag och empirin som framkom från intervjuerna och dokumentstudier analyserades tillsammans med teori från litteraturstudien för att få fram studiens resultat. Resultat – Studien har identifierat tio tillvägagångssätt för att hantera stokastiska variationer, varav två som inte tidigare nämnts av studiens teoretiska ramverk. De tio tillvägagångssätten har därefter kategoriserats in i sex säkerhetskapacitetsbuffertar baserat på likheter. Efter identifiering av kundorderpunktens position har möjliga kopplingar mellan kundorderpunktens position och val av säkerhetskapacitetsbuffert analyserats för att undersöka eventuella samband. Tre tendenser till kopplingar har identifierats men vidare studier krävs för att säkerställa kopplingarna. Implikationer – Området kring hantering av variationer i kapacitetsbehov med en uppdelning i en kapacitetsbuffert och en säkerhetskapacitetsbuffert är relativt outforskat. Att undersöka eventuella kopplingar mellan val av säkerhetskapacitetsbuffertar och kundorderpunktens position kan fylla ett kunskapsgap och kan teoretiskt bidra till vidare studier inom området säkerhetskapacitetsbuffertar. Genom att lära av andras erfarenheter ges en ökad förståelse vilket kan hjälpa företag att fatta mer välgrundade beslut vilket kan leda till förbättrad prestation, vilket är studiens praktiska bidrag. Begränsningar – Studiens begränsning ligger i att endast sju respondenter från sex företag ingick i studien, där endast en intervju gjordes med respektive respondent. Antalet använda tillvägagångssätt och deras kopplingar till kundorderpunktens position hade kunnat stärkas ifall ett större antal respondenter från olika typer av företag deltagit i studien. Därigenom hade kopplingarnas generaliserbarhet kunnat stärkas. Dessutom hade troligtvis fler tillvägagångssätt identifierats ifall en större bredd studerats. I studien har den totala kapaciteten hanteras som två separata delar för hantering av förväntade och oväntade behov. Infallsvinkeln är relativt ny och är inte etablerad vilket kan försvåra och begränsa förutsättningen för verksamheter att applicera resultatet.