Ett utvecklat ordförråd: med högläsning som en didaktisk metod

Sammanfattning: Denna litteraturstudies syfte är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare använder sig av högläsning i svenskämnet som en didaktisk metod och hur detta påverkar elevers ordförråd. Högläsning kan ske på olika sätt men i detta fall menas det att en person så som en lärare läser upp en bok eller en text högt. Frågeställningen lyder: Hur utvecklas ordförrådet då lärare och elever interagerar under högläsning? Med högläsning avses i denna studie den aktivitet där en lärare läser högt för sina elever oberoende av vilket ämne texten läs samt sker en interaktion mellan läraren och eleverna. Adelmann (2002) anser att lyssnandet är en central del i skolans värld där eleverna till mesta del får sitta och lyssna på olika genomgångar eller annan typ av undervisning. Inom svenskämnet syftar läroplanen att eleverna ska få möjlighet att utveckla deras kunskaper kring det svenska språket (Skolverket, 2019). I läroplanen (Skolverket, 2019) framgår det att elever ska få möjligheter till att utveckla sitt tal- och skriftspråk. Detta blir betydelsefullt i elevernas förståelse över att kommunicera och att det kan ske i olika sammanhang för en utveckling av deras språkbruk. Litteraturstudiens resultat har blivit framtaget genom att ta del av vetenskapliga artiklar och avhandlingar där olika vetenskapliga metoder tillämpas. Sökningarna har genomförts både manuellt och via databaser med stöd av sökord. I resultatdelen framkommer det forskning som stödjer att lärarens interaktion och närvaro med eleverna ger ett utvecklat ordförråd. Ordförrådet utvecklas mer hos eleverna om man har ett samtal gällande texten som läraren läser. Andra åsikter och hinder för högläsning synliggörs, som tillexempel lärarens roll, tidsaspekten samt hur samtalet kring boken ska framkomma. Dessa delar är viktiga för hur givande högläsningstillfället kommer att bli för eleverna.