Entreprenadarbetens påverkan på klimatet

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Byggproduktion

Sammanfattning: Studien syftar till att ta fram rekommendationer och råd kring hur klimatpåverkan från anläggningsentreprenader kan beräknas och redovisas. Detta genom att undersöka hur andra aktörer inom branschen agerar i frågan och kartlägga modeller och verktyg för klimatberäkningar. Studien har utförts som en kombination av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, vilket kan liknas vid begreppet triangulering. Den kvalitativa delen av studien har bestått av intervjuer, aktivt deltagande och en benchmarking. Den kvantitativa delen av studien har bestått av databehandling och litteraturstudie. Forskningsansatsen som tillämpats för att relatera teori och resultat är deduktion. Valda forskningsmetoder ligger till grund för studiens analyser, diskussioner och egna tankar. Detta har slutligen format studiens slutsats. I dagsläget finns det ingen optimalt utvecklad modell eller verktyg för beräkning av anläggningsprojekts indirekta klimatpåverkan. Det verktyg som rekommenderas att använda vid klimatberäkning är Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0, då det är under ständig utveckling för anläggningsprojekt och används vid klimatberäkning i Malmös lokala färdplan LFM30. Beroende på syftet med genomförd klimatberäkning kan detta ske under olika delar av projektets gång. Med förhoppningen om att kunna påverka och minska ett projekts klimatpåverkan bör en klimatberäkning göras i projektets startskede, detta för att i ett tidigt skede av projektet kunna identifiera och hitta alternativa materialval med eventuellt mindre klimatpåverkan. Om istället en klimatberäkning önskas efter projektets färdigställande med syftet att fastställa den faktiska klimatpåverkan projektet gett upphov till, kan ingående resurssammanställning, transporter och bränsleförbrukning vid bygg- och installationsprocessen involveras i beräkningen och denna blir betydligt mer korrekt och omfattande. Studiens benchmarking visar på att ingen genomgående trend bland aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen finns när det kommer till beräkning och redovisning av klimatpåverkan från entreprenadarbeten. Ingen modell för klimatberäkningar har etablerats och hur aktörer väljer att redovisa klimatpåverkan i sin hållbarhetsredovisning varierar mellan aktörer. Nyckeltal som identifierats i studien och rekommenderas att användas i framtida hållbarhetsredovisningar är samtliga kopplade till fallföretagets verksamhet. Dessa är tänkta att ge mätbara och jämförbara resultat mellan projekt över olika räkenskapsår och listas nedan: • Producerad mängd vatten (anläggningsprojekt) • Levererad mängd vatten (ledningsprojekt) • Förväntad livslängd (samtliga projekt)

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)