Bildbaserade sexuella övergrepp - En kartläggning av den svenska strafflagstiftningen avseende integritetskränkande smygfotografering och spridande av privata sexuella bilder utan den avbildades samtycke

Sammanfattning: Den tekniska utvecklingen har ändrat hur människor kommunicerar med och om varandra. Den har också fört med sig nya former av övergrepp, däribland så kallade bildbaserade sexuella övergrepp. Begreppet bildbaserade sexuella övergrepp innefattar alla former av framställande och/eller spridande av privata, sexuella bilder utan samtycke från den avbildade. Exempel på sådana övergrepp är ”hämndporr”, smygfotografering, upskirting och hot om att sprida nakenbilder. Denna uppsats fokuserar på framställandet av privata, sexuella bilder utan samtycke genom smygfotografering samt spridandet av privata, sexuella bilder utan den avbildades samtycke, oavsett om bilden som sprids är framställd med eller utan samtycke. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning det i svensk rätt är kriminaliserat att framställa eller sprida sådana bilder. Syftet är vidare att synliggöra eventuella luckor och gränsdragningsproblem i lagstiftningen. Uppsatsen tar avstamp i forskning om bildbaserade sexuella övergrepp och idén om det sexuella våldets kontinuum. Utgångspunkter i uppsatsen är att bildbaserade sexuella övergrepp är ett jämställdhetsproblem och att sexuellt våld är ett uttryck för patriarkala strukturer. Bildbaserade sexuella övergrepp bygger på idén om det sexuella våldets kontinuum och utgör ett kontinuum (det vill säga en kontinuerlig serie) av könade, sexualiserade kränkningar som alla har gemensamma nämnare och som lätt uppfattats som olika fenomen. I svensk rätt finns inget enskilt lagrum som reglerar bildbaserade sexuella övergrepp, utan lagstiftningen är utspridd över brottsbalkens (BrB) kapitel. De lagrum som presenteras i uppsatsen är i förhållande till framställandet: kränkande fotografering (4 kap. 6 a § BrB), ofredande (4 kap. 7 § BrB) och sexuellt ofredande (6 kap. 10 § BrB). I förhållande till spridandet rör det sig om förtal och grovt förtal (5 kap. 1–2 §§ BrB), olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c–d §§ BrB), ofredande (4 kap. 7 § BrB) och sexuellt ofredande (6 kap. 10 § BrB). I uppsatsens nås slutsatsen att den svenska lagstiftningen i nuläget inte förmår att fullt ut hantera komplexiteten som smygfotografering och spridning av dessa typer av bilder innebär. Utifrån teorierna om bildbaserade sexuella övergrepp samt det sexuella våldets kontinuum konstateras lagstiftningen vara bristfällig, bland annat på så sätt att den inte utgår från de kränkning som de utsatta (oftast kvinnor) upplever. Bestämmelserna träffar vidare vissa former av bildbaserade sexuella övergrepp men lämnar vissa situationer oreglerade.