Formuleringarnas makt och konstruktioner av genus : en diskursanalys av handlingsplaner i förskolan

Sammanfattning: Klein Barkenstrand, Elin och Skeppstedt Mattei, Agnes (2024). Formuleringarnas makt och konstruktioner av genus: en diskursanalys av handlingsplaner i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att bidra med kunskap om förskolans handlingsplaner, för barn i behov av särskilt stöd, för att möjliggöra en likvärdig utbildning. Det görs genom att synliggöra dokumentationens funktion inom verksamheten och skillnader utifrån kön. Frågeställningar: ● Hur beskrivs de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka metoder beskrivs för att möta de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka föreställningar om flickor och pojkar ger texterna uttryck för? ● Vilka beteenden hos flickor och pojkar beskrivs som önskvärda och uppmuntras? Teori Studiens vetenskapsfilosofiska ansats är social konstruktionism som betonar att vår förståelse av världen alltid påverkas av den kontext vi befinner oss i, såväl kulturellt som historiskt. Studien tar vidare avstamp i diskursteori med inspiration från Foucault. Hirdmans teori om genussystemet och Foucaults begrepp Governmentality används också. Analysen utifrån det sistnämnda begreppet görs genom Deans (2010) tolkning som innefattar: synliggörande av problemet, styrningstekniker, kunskaper och rationaliteter samt subjektspositioner. Resultat Genom analys av handlingsplanens beskrivningar och ord framkommer det att svårigheter med samspel är överrepresenterat vid bedömning av barn i behov av stöd. Vidare är vuxenstöd en återkommande metod för att möta dessa barn. De ordval som används och handlingsplanens mall påverkar vilket stöd som ges. Texterna ger uttryck för att det finns skilda föreställningar om flickor och pojkar. Flickor beskrivs bland annat som kärleksfulla och beroende medan pojkar som hårdhänta, uttråkade och självständiga. Beteenden som anses önskvärda skiljer sig dock inte åt mellan könen, för båda könen handlar det om att kunna visa känslor, vara omsorgsfulla och lagom aktiva. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är i stor utsträckning med i upprättandet av förskolans handlingsplaner. Ständig reflektion krävs kring de formuleringar som görs i dokumentationen. Genom att specialpedagogen bidrar med sin kompetens till pedagogerna, i form av handledning med reflektion i centrum, kan värderande ord och skillnader utifrån kön i handlingsplanerna minska. Genom dessa insatser kan förutsättningarna skapas för att dokumentet verkligen blir ett pedagogiskt verktyg som främjar en likvärdig utbildning.