Ledarkultur, medledarskap och kompetensutveckling : En kvantitativ enkätstudie av medarbetares och chefers uppfattningar vid en statlig myndighet

Sammanfattning: Organisatoriskt lärande och kompetensutveckling har blivit viktiga komponenter i dagens organisationer. Detta på grund av att den tekniska utvecklingen bidragit till att dagens organisationer är under ständig förändring. Detta har i sin tur lett till att det krävs nya förhållningssätt till befintliga roller. Både chefer och medarbetare behöver anpassa sig för att möta upp den snabba förändringstakten. Ett sätt är att nyttja medledarskap som metod. Men för att medledarskap ska kunna användas effektivt krävs kompetensutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att analysera och jämföra medarbetares och chefers uppfattningar om ledarkultur och medledarskap men också att undersöka generationsbaserade uppfattningsskillnader och att urskilja faktorer som gagnar eller stävjar en samsyn gällande mandat, samt att analysera hur dessa faktorer kan påverka lärande och kompetensutveckling inom organisationen. För att svara på syftet undersöktes faktorer som kan påverka samverkan, kompetensutveckling och lärande. Studien genomfördes på en avdelning hos en svensk statlig myndighet. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten skickades ut via myndighetens intranät till 992 personer, vilka bestod av både chefer och medarbetare. 156 respondenter svarade på enkäten. Då bortfallet blev stort genomfördes t-tester. Analysen av T-testerna visade att resultaten inte var normalfördelade och därför gjordes Mann Whitney U-test, som även tar hänsyn till snedfördelade data. Resultaten visade att engagemang kan vara en viktig faktor för kompetensutveckling, men att det även är viktigt att det skapas möjlighet till kompetensutveckling. Resultaten visade också att unga genomgående svarade mer positivt i undersökningen. Chefernas resultat gällande frågor om medledarskap var högre skattade och hade mindre spridning, än medarbetares. Detta kan tyda på att begreppet medledarskap inte var förankrat hos medarbetarna. Dessa resultat pekar på att insatser i form av kompetensutveckling och organisatoriskt lärande kring medledarskap är viktiga, för att metoden ska fungera optimalt.