Barnkonventionen blir Svensk lag : En studie som undersöker de förväntade förändringarna

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka vilka förändringar som förväntas av en inkorporering av Förenta Nationernas barnkonvention i svensk lagstiftning. Sveriges riksdag röstade sommaren år 2018 igenom regeringens förslag om att inkorporera barnkonventionen, vilket innebär att konventionen blir svensk lag. Sverige har sedan ratificeringen år 1990 varit tvungna att följa barnkonventionens bestämmelser, dock har konventionen inte fått det genomslag som förväntats i landet. Regeringen anser att barnkonventionen genom en inkorporering kommer bidra till ett tydliggörande för barnens rättigheter. Studien kommer även granska och identifiera hur barnkonventionen ska inkorporeras, vilka insatser som regeringen har beslutat om och hur dessa ska genomföras. En inkorporering är dels önskvärd men även kritiserad, därför ska studien även analysera för vilka utmaningar och svårigheter som finns vid en inkorporering. Huvudproblemet som studien syftar till att diskutera är om inkorporeringen av barnkonventionen kommer vara tillräcklig för att luckorna i det barnrättsliga arbetet i Sverige ska tillgodoses. Syftet har besvarats genom intervjuer med sex personer som har kunskap om barnens rättigheter och information om dels den kommande inkorporeringen, dels de insatser som beslutats om samt de utmaningar som finns vid inkorporeringen av barnkonventionen. Resultatet visar att de förändringarna som intervjupersonerna förväntade sig av en inkorporering av barnkonventionen var både positiva och negativa. De positiva förväntningarna är att barnkonventionen får mer genomslag. Att barnets bästa kommer att prövas och att dem kommer att komma till tals i större utsträckning än tidigare. Ytterligare en positiv förändring är att Barnkonventionens kan bidra till en synvända för alla människor i samhället. Det vill säga, hur vi ser på barn, behandlar barn och pratar med barn. De negativa förväntningarna och utmaningarna vid en inkorporering är att konventionen kan uppfattas vag och att den i sig inte utgör en beslutsgrund. Det är därför viktigt att barnkonventionens bestämmelser fortsätts transformeras in i nationell lagstiftning. I intervjuerna uttrycktes även en oro för att regeringens ansvar i att se till att barnkonventionen följs förflyttas till rättstillämparen och att arbetet med att transformera konventionens bestämmelser stannar av. Studien identifierar även behovet av övriga insatser i form av kunskapslyft i skolan där barnen får lära sig om barnkonventionen och deras rättigheter och behovet av att regeringen fattar ett beslut om att tillträda tilläggsprotokoll 3. Det frivilliga tilläggsprotokollet utgör en möjlighet för barn att överklaga beslut som fattats i ärenden som rör dem till FN:s barnrättskommitté.