Kön och genus i högläsningslitteratur : Ur en lärares perspektiv

Sammanfattning: Studier har visat att flickor och pojkar bemöts olika efter liknande beteende, och att högläsning är en viktig del av den tidiga undervisningen. Fokuset i den här studien är därmed att se hur kön och genus porträtteras i ett antal böcker som läses högt i dagens svenska skolor. Den teoretiska utgångspunkten utgår från Yvonne Hirdmans genusystem och normkritiskt perspektiv. Det empiriska materialet består av 21, mestadels kvantitativa, enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet, och textanalyser på de tre, från enkätsvaren, oftast nämnda högläsningsböckerna. Högläsningsböckerna är Mio min Mio av Astrid Lindgren, Snögrottan av Laura Trenter, Christoffer Asklöf och Joel Prisell och de har analyserats med Nikolajevas motsatsschema, samt Lena Kårelands definition av identifikation. Resultatet från enkäterna visade att majoriteten av de lärarna som svarade hade en intention att reflektera över sitt val, och ofta ansåg de även att de reflektera över kön och genus. Vad lärarna prioriterar först varierar dock, och det framgick även att normbrytande högläsningslitteratur vanligtvis inte är lättillgängligt. Textanalyserna speglar dock inte riktigt de svaren som gavs i enkäten. Alla tre verken har nämligen alla pojkar i första rum, där flickorna får en sekundär roll. Pojkarna/männen och flickorna/kvinnorna är även i stora drag ganska karakteristiska enligt Nikolajevas motsatsschema. Mio lägger exempelvis väldigt mycket vikt vid att riddare är synonymt med mod och är man modig så gråter man inte, eller Daniel och Andreas som är aktiva och bygger en snögrotta. Det finns även några undantag från detta, exempelvis Jack som är en väldigt okarakterisitsk pojke eftersom att han uttrycken sin oro och hopplöshet på ett sätt som annars är mer stereotypt för en flicka. Ett annat resultat som framkom av analysen var att det framför allt är pojkar som får möjligheten att spegla sig med karaktärerna i boken. Ur studien har det framkommit att lärare anser sig själva reflektera över de val de gör när de väljer högläsningslitteratur, men det har även framkommit att det inte alltid speglas i praktiken.