Validering av föräldraskattningsformuläret SCDI-III för svenska barn i tre års ålder

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Linköpings universitet/Institutionen för klinisk och experimentell medicinMedicinska fakulteten; Linköpings universitet/Linköpings universitet/Institutionen för klinisk och experimentell medicinMedicinska fakulteten

Sammanfattning:

Föräldraskattningsformuläret The Swedish Communicative Development Inventory (SCDI-III) är en modifierad form av MacArthur-Bates Communicative Development Inventorys tredje form (CDI-III), och har tagits fram som ett forskningsinstrument för undersökning av språkförmågan hos barn i åldersgruppen 2;6-4;0 år.

Det är av stor betydelse att barn i riskzonen för att utveckla en språkstörning upptäcks i tid för att språket ska kunna stimuleras under gynnsamma utvecklingsfaser. Kliniskt verksamma personer har givit uttryck för ett behov av ett material som kan ge en överblick av ett barns språkförmåga inför vidare språkutredning. Behovet av ett sådant material bidrog till att validiteten hos SCDI-III behövde undersökas, vilket utgjorde grunden för föreliggande studie. Syftet var att validera det redan normerade föräldraskattningsformuläret SCDI-III med etablerade språktest för att undersöka om det kan användas för att identifiera barn som ligger i riskzonen för språkstörning.

Fyrtioen barn (21 flickor och 20 pojkar) i åldersgruppen 3;0-3;11 med svenska som modersmål, och 41 vårdnadshavare deltog i studien. Barnens grammatiska förmågor undersöktes med valideringsinstrumenten SIT (Språkligt Impressivt Test) och Gramba (Grammatiktest för barn) och deras lexikala förmågor undersöktes med BNT (Boston Naming Test) och PPVT-III (Peabody Picture Vocabulary Test). Testningen utfördes på deras respektive förskolor och vårdnadshavarna fyllde i SCDI-III, varefter resultaten jämfördes. 

Medelstarka signifikanta korrelationer konstaterades mellan skattningarna på SCDI:s ordproduktionsdel och barnens resultat på BNT respektive PPVT-III, samt mellan föräldrarnas skattningar på formulärets meningsbyggnadsdel och testresultaten på Gramba. Inga signifikanta eller starka korrelationer för meningskomplexitetsdelen i SCDI-III hittades mot något av de fyra testen. Utöver dessa resultat framkom att flickor presterade signifikant bättre än pojkar på Gramba och de äldsta barnen fick signifikant högre resultat än de yngsta på BNT. Resultaten i föreliggande studie tyder på att olika metoder och perspektiv behövs för bedömning av barns språkförmågor. SCDI-III skulle därför kunna vara ett kompletterade verktyg i form av ett samtalsunderlag mellan kliniskt verksamma logopeder och vårdnadshavare, men kan inte användas som enskilt bedömningsinstrument. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)