Träning av frekvensdiskriminering - är det meningsfullt?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Hälsoakademin

Sammanfattning: Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i  frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat  tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling  och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser  är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en  behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker  de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av  den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i  studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett  egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var  otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning  (mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den  bestående effekten (mätning 3).  Resultatet visade (när tre outliers exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2  (p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad  kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan  mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter  de gångna 14 dagarna. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)