Sökning: "Barn och vuxen"

Visar resultat 21 - 25 av 646 uppsatser innehållade orden Barn och vuxen.

  1. 21. "Makt låter så negativt, fast vi måste ju ha det" : En kvalitativ studie om hur förskollärare talar om hur den vuxnes makt verkar i leken.

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

    Författare :Anna Asp Asp; Cornelia Gustafsson Ahlin; [2023]
    Nyckelord :power; play; early childhood education; preschool teacher; makt; lek; förskola; förskollärare;

    Sammanfattning : Syftet med studien har varit att bidra med kunskaper kring hur förskollärare talar om den vuxnas makt i barns lek i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar:  ·   Hur talar förskollärare om den vuxnes makt i leken i förskolan?   ·   Hur talar förskollärare om hur makten kan verka i leken i relation mellan vuxen och barn?   I studien har en kvalitativ ansats legat till grund där nio förskollärare uppdelat i tre fokusgrupper använts för insamlandet av empirin. LÄS MER

  2. 22. Ateljéns betydelse för barns lärande : En kvalitativ studie kring utformningen av den fysiska miljön i förskolors ateljéer.

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Cornelia Harrysson; Ebba Lind; [2023]
    Nyckelord :studio; accessibility; materials; physical environment; sociocultural perspective; Reggio Emilia.; Ateljén; tillgänglighet; material; den fysiska miljön; sociokulturellt perspektiv; Reggio Emilia.;

    Sammanfattning : Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer samarbetar och resonerar kring utformningen av den fysiska miljön i förskolors ateljéer. De forskningsfrågor som berörs i studien är: Hur resonerar förskollärare och rektorer kring materialets tillgänglighet i utformningen av den fysiska miljön i ateljén? Och Hur ser förskollärarna och rektorerna på samarbetet kring utformningen av den fysiska miljön i ateljén? I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och studiens teoretiska ramverk är ett sociokulturellt perspektiv och rummet som den tredje pedagogen inom Reggio Emilia. LÄS MER

  3. 23. THE RELATIONSHIP BETWEEN EMOTION REGULATION AND EPISODIC MEMORY FROM A DEVELOPMENTAL PERSPECTIVE: A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW

    Magister-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för psykologi

    Författare :Pamela Sumaili; [2023]
    Nyckelord :Emotion; cognitive reappraisal; emotion expression; memory; autobiographical memory; individual differences; development; middle-childhood; adolescence; preschool; adult; känslor; kognitiv omvärdering; känslouttryck; minne; självbiografiskt minne; individuella skillnader; utvecklig; mellanbarn; ungdom; förskola; vuxna;

    Sammanfattning : Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. LÄS MER

  4. 24. Främjande faktorer för skolnärvaro

    Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för hälsa, lärande och teknik

    Författare :Matilda Ahlen; Lisa Larsson; [2023]
    Nyckelord :problematic absenteeism; school attendance; promoting attendance; problematisk frånvaro; skolnärvaro; främja närvaro;

    Sammanfattning : Bakgrund: Kunskap, kompetenser och utbildning är ett folkhälsopolitiskt målområde som lyfter vikten av utbildning för barn och unga. Skolan utgör en viktig roll i arbetet med att uppnå en jämlik hälsa på nationell nivå, vilket gör skolan till en arena av betydelse vid hälsofrämjande arbete. LÄS MER

  5. 25. Definitionens makt : En diskurspsykologisk analys om barnperspektivets betydelse för utfallet i rättssalen

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för socialt arbete

    Författare :Pernilla Löfling; [2023]
    Nyckelord :Våldtäkt mot barn; barnperspektivet; barn i rättsprocess;

    Sammanfattning : Den som har blivit utnyttjad, skadad och kränkt av en annan människa har rätt till juridisk rättvisa (Carlsson, 2004). Detta innebär att varje individ skall kunna få återupprättelse eller gottgörelse i juridisk mening, det som gjorts fel mot henne ska rättas till. LÄS MER