Skogliga utbildningar och konkurrens – En analys av studenternas väg till slutgiltigt val

Sammanfattning: Förutsättningar för de skogliga utbildningarna har förändrats mycket bara de senaste åren. Utbudet av skogliga utbildningar har länge dominerats av endast tre program: Jägmästar-, Skogsmästar- och Skogsteknikerprogrammet. Flera nya aktörer har kommit in på marknaden för skogliga utbildningar och till hösten 2021 fanns det mer än sju olika skogliga program. Den nyaste förändringen är den reform som gjorts av Jägmästarprogrammet, som resulterat i tre nya kandidatprogram (Jägmästare u.å.). En annan ny aktör är även Linnéuniversitetet, som idag erbjuder ett Skogskandidatprogram som etablerades 2008 (Skogskandidatprogrammet startar hösten 2016 u.å.). Syftet med den här studien är därför att undersöka konkurrensläget mellan Skogmästarprogrammet och andra skogliga utbildningar, samt undersöka vilka som varit de mest avgörande faktorerna för studenterna vid valet av utbildning. Undersökningen innefattar följande utbildningsprogram: Skogsmästare, Skogligt Basår för blivande Skogsmästare, Skogstekniker, Skogskandidat, Skogsvetare, Skogsekonomi och Forest and Landscape. Syftet gör att denna studie är av intresse för alla undersökta institutioner, för att utvärdera sitt eget konkurrensläge och få bättre förståelse av sin egen studentgrupp. För att undersöka detta gjordes en enkät som skickades ut till respondenterna vid tre olika tillfällen. I enkäten fick respondenterna möjlighet att svara på frågor gällande bakgrundsfaktorer, direkt konkurrens och avgörande faktorer. Bakgrundsfaktorer innefattade aspekter som studenternas uppväxt, tidigare studier, historiken kring deras intresse för skog m.m. Direkt konkurrens baserades på om studenterna sökt alt. övervägt någon annan av de skogliga utbildningarna, och avgörande faktorer baserades på de aspekter som respondenterna ansåg var viktigast för deras val av utbildning, såsom utbildningens inriktning, studieortens goda rykte etc. I sammanställningen av resultatet lades Skogsmästare och Skogligt basår ihop under namnet Skogsmästarspåret. Resultatet visade att det starkaste konkurrensläget återfanns mellan Skogsmästar-spåret och Skogsvetare. Resultatet baserades på att denna grupp hade flertalet liknande bakgrundsfaktorer och att respondenter från Skogsvetare övervägt att studera vid Skogsmästarspåret och vice versa. Det konstaterades att den avgörande faktorn för att respondenterna ändå valde Skogsvetare var ”studieortens goda rykte”, i detta fall refererat till studieorten Umeå. Konkurrens påvisades även mellan Skogskandidat och Skogsmästarspåret, men kunde senare dementeras baserat på Skogkandidats nischade målgrupp som hade en högre medelålder, hög andel vårdnadshavare och värdesatte högst att inte behöva flytta. Konkurrens konstaterades mellan Skogsmästarspåret och Skogstekniker, men då i form av att Skogsmästarspåret var den största konkurrenten gentemot Skogstekniker och inte tvärtom. Avgörande faktorer var spridda mellan de olika utbildningarna, men en som rankades högt av alla undersökta utbildningar var ”Utbildningens innehåll och inriktning”.