Tillsvidareanställda vs. Tidsbegränsat anställda : En arbetsrelaterad stressjämförelse

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)