Om en god livskvalité kunde uppnås hos patienter med kronisk hjärtsvikt, en koppling mellan strukturerade träningsprogram och vikten av egenvård : - En litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)