Folkmakt eller herremakt? : En närläsning av rösträttsdebatterna i riksdagen 1906 och 1907

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker rösträttsbeslutet 1907. Det är framförallt debatterna i riksdagen som står i centrum. För att förstå händelserna 1907 är det viktigt att även granska tidigare tilldragelser i den svenska demokratiseringsprocessen. Därför kommer riksdagsdebatten om rösträttsfrågan 1906 också att analyseras ingående. Då var det en liberal regering som lade fram en rösträttsproposition, men den föll i den konservativa första kammaren. Rösträttsreformen 1907-1909 kom till stånd under en högerregering vilket kan tyckas förvånande. Många konservativa hade nämligen tidigare varit hårda motståndare till en utvidgning av rösträtten. Även många på vänsterkanten var kritiska eftersom man inte tyckte att reformen gick tillräckligt långt. Den här uppsatsen huvudfråga handlar om förväntningar, närmare bestämt vilka konsekvenser riksdagsmännen ansåg att en utvidgning av rösträtten skulle få. Det visar sig att många av de mest konservativas varningsord skulle komma att förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid. Bara drygt tio år senare skulle den stora allmänna rösträttsreformen röstas igenom, vilket gör det intressant att placera rösträttsreformen 1907-1909 i ett större perspektiv. Även det kommer att diskuteras i uppsatsen. När man studerar demokratiseringsprocessen i Sverige överskuggas ofta rösträttsreformen 1907-1909 nästan helt av den omfattande allmänna rösträttsreformen 1918-1921. Den här uppsatsen vill visa att rösträttsbeslutet 1907 var en betydande reform i sin egen rätt.