Arenaevenemang : En studie av ett antal svenska arenors evenemang och marknadsföring

Detta är en Kandidat-uppsats från Företagsekonomiska institutionen

Författare: Jesper Uvesten; [2006]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: De senaste tio åren har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, några exempel är Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet är i huvudsak sportevenemang. Men hur förhåller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga är de för en arena? Arenan är ett av de få ställen i en stad, där en stor ansamling av innevånare kan träffas regelbundet. Många evenemang verkar helt eller delvis i det allmänna rummet, därför bör samhälleliga resultat och effekter ha en framträdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang. För att mäta dessa effekter används ofta ”economic impact studies”, fritt översatt till studier av ekonomiska effekter. Anledningen till sådana studier är bland annat att övertyga beslutsfattare och allmänheten att exempelvis en konsert inte skall stödjas enbart på grund av det artistiska värdet utan även för de ekonomiska fördelar som följer. Evenemang är ett väldigt brett ämne, det sträcker sig från kultur, sport, politiska möten till affärsträffar och mässor. Det sträcker sig även från evenemang som OS till lokala festivaler. Underhållning av det här slaget är ett av de snabbast växande fritids-, affärs- och turism relaterade fenomenen som finns idag. Att marknadsföra evenemang skiljer sig högst väsentligt från att marknadsföra ”vanliga” konsumtionsvaror eller tjänster. Bland annat så finns det stora skillnader i den marknadsföringsmix man använder sig av. Vid marknadsföring av evenemang använder man sig av en modell bestående av 8 ”P” istället för det vanliga med 4 ”P”. De undersökta arenorna i denna uppsats är Kinnarps Arena, Ejendals Arena, Cloetta Center, Löfbergs Lila Arena samt Globen. Genom intervjuer med ansvariga på dessa arenor framkommer att de ser arenan som en viktig del av samhället och på många håll bidrar till att öka livskvaliteten på sin ort. Arenorna samarbetar med de egna kommunerna på lite olika sätt men i de flesta fall fungerar det mycket bra. Dock skiljer det sig en del i hur man utvärderar och mäter resultaten av evenemangen som hålls på arenan. För marknadsföringen av evenemangen är det oftast en extern arrangör som har huvudansvaret. Gemensamt för arenorna är att de är medvetna om att en bra image är en stor och viktig del då det gäller att få nya eller återkommande evenemang till arenan, samt för den positiva känslan på orten där man verkar. Sport och framförallt ishockey är helt klart det dominerande evenemanget på arenorna, men exempelvis konserter och mässor har också en betydande plats i kalendern. Det gäller för arenorna att locka besökare med väl genomförda evenemang, inte minst på grund av att de konkurrera med i stort sett allt som folk kan tänkas göra på sin fritid. Arenorna är alltså väldigt viktiga för respektive kommun. De skapar möjligheter, främst på små och medelstora orter som annars inte hade varit möjliga. Men arenorna får inte slappna av utan det gäller att ständigt kunna leverera det som både arrangörer och publik vill ha. Gör man det, och är lyhörd för nya strömningar och kundgrupper, så finns det stora möjligheter att lyckas med satsningar på såväl arenor som evenemang.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)