Gräsrotsfinansiering – en växande problematik? - En studie av andelsbaserad gräsrotsfinansiering och dess förhållande till gällande rätt

Sammanfattning: Tillväxtverket har identifierat ett finansiellt gap för mindre och nystartade företag i Sverige. Orsaken till detta är att dessa företag har svårigheter med kapitalanskaffning, vilket ofta är essentiellt för företags överlevad. Problematiken med kapitalanskaffning beror delvis på att banker och traditionella kreditinstitut ser stora risker med att låna ut pengar till mindre och nystartade företag. Gräsrotsfinansiering är en metod för företag att anskaffa kapital för projekt från en större massa. Projekten presenteras på en internetbaserad plattform där den kapitalsökande ”pitchar” sin idé för potentiella investerare, vilka vanligtvis inte är professionella. Vid andelsbaserad gräsrotsfinansiering tillskjuter investerare kapital i bolag i utbyte mot aktier eller andelar i det kapitalsökande bolaget. Genom att på detta sätt möjliggöra kapitalanskaffning kan finansieringsmetoden bidra till att minska det finansiella gapet. Samtidigt kan investeringar i nystartade och mindre företag vara förenat med risker för investerarna, då det inte finns några garantier för att företagen kommer lyckas. Spridningsförbudet och prospektskyldigheten i svensk rätt samt MiFID II skulle kunna aktualiseras vid gräsrotsfinansiering. Uppsatsen syftar till att med beaktande av dessa bestämmelser utreda om det är lämpligt att införa särskilda regler för andelsbaserad gräsrotsfinansiering i svensk rätt. Syftet ska utredas med beaktande av investerares behov av skydd vid investering samt kapitalsökande bolags behov av finansiering. Resultatet tyder på flertalet av de svenska plattformarnas verksamheter strider mot spridningsförbudet i 1 kap. 7 § ABL, eftersom de kapitalsökande bolagen oftast är privata aktiebolag. Uppsatsen visar att varken prospektskyldigheten i 2 kap. 1 § LFH eller bestämmelserna i MiFID II gäller för gräsrotsfinansiering i nuläget, eftersom Finansinspektionen har gjort bedömningen att aktier i privata aktiebolag inte utgör överlåtbara värdepapper. Något harmoniserande regelverk finns inte heller på EU-nivå i nuläget. Slutsatserna som dragits är att gräsrotsfinansiering är en nödvändig finansieringsmetod som bidrar till att fylla det finansiella gapet. Eftersom nystartade och mindre företag utgör en stor andel av de svenska företagen är det viktigt att de främjas. Jag anser även att de risker gräsrotsfinansiering kan innebära skulle kunna undvikas genom att tydliggöra lagstiftningen för gräsrotsfinansiering. För att säkerställa ett skydd för investerare vid emission via en plattform anser jag att prospektliknande regler bör införas för andelsbaserad gräsrotsfinansiering. En harmonisering på EU-nivå hade även varit att föredra i syfte att minska diskrepansen medlemsstaterna emellan och för att gynna gränsöverskridande handel.