Hur påverkas gölgrodan (Pelophylax lessonae) av translokering? : undersökningar av hemvändarbeteende och kroppskondition

Sammanfattning: För att Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) ska kunna anlägga ovanjordsdelarna för det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark kommer en göl som hyser skyddsvärda groddjur som gölgroda (Pelophylax lessonae) att torrläggas och fyllas igen. För att kompensera för habitatförlusten har SKB anlagt nya gölar som gölgrodorna ska translokeras till. Detta är en form av ekologisk kompensation som blir allt vanligare vid exploatering. Men många är kritiska och menar att det som görs i en ekologisk kompensation inte är tillräckligt, och då projekten sällan följs upp kan man omöjligt veta om projektet var lyckat eller inte. Då ekologiska kompensationer sällan följs upp eller utvärderas är syftet med denna studie att undersöka hur gölgrodan påverkas av translokering till ett nytt habitat, och hur den population som redan huserar i den anlagda gölen påverkas. De två faktorerna som undersöktes var kroppskondition och hemvändarbeteende. Kroppskondition mättes hos både den translokerade populationen och den redan huserade populationen innan och efter translokeringen var klar. Fallfällor användes sedan för att undersöka om gölgrodor försökte ta sig ut ur gölen de blivit flyttade till. Kroppskonditionen hos den translokerade populationen påverkades inte negativt av translokeringen då kroppskonditionen fortsatte att öka efter translokeringen och ingen signifikant skillnad i kroppskondition eller kroppsvikt visades mellan populationerna innan och efter flytten var avklarad. Den translokerade populationen påvisade ett hemvändarbeteende, men det var endast fem av tjugo som försökte ta sig hem. Att majoriteten inte försökte ta sig hem och alltså inte rörde sig mer än den icke translokerade populationen kan vara anledningen till att kroppskondition och kroppsvikt inte minskade efter translokeringen. En indikation finns dock att den ursprungliga populationens kroppskondition påverkades negativt efter translokeringen var avslutad vilket kan bero av att den translokerade populationen är bättre konkurrenter om föda. Då det ser ut som att den icke translokerade populationen påverkats negativt visar detta att mer studier behöver göras där både translokerade och icke translokerade individer undersöks för att bättre förstå vilken påverkan translokeringar faktiskt gör.