Anskaffning av skriftliga bevis i skiljeförfarande - en effektivitetsanalys

Sammanfattning: Parternas tillgång till bevis i skiljeförfarande är ofta avgörande för tvistens utgång. I synnerhet är anskaffningen av skriftlig bevisning essentiell då den av skiljenämnden generellt tillmäts ett högre bevisvärde än övriga bevismedel. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka om parter i ett skiljeförfarande som äger rum i Sverige kan anskaffa erforderlig bevisning utan att tidsåtgången och kostnaden blir för stor. Om så ej finnes vara fallet syftar framställningen vidare till att föreslå effektiviseringsåtgärder utan att part eller tredje mans rättssäkerhet åsidosätts. I nationella och internationella skiljeförfaranden har part två huvudsakliga möjligheter för att anskaffa skriftlig bevisning: genom editionsuppmaning av skiljenämnd eller editionsföreläggande av domstol. En editionsuppmaning beviljas av skiljenämnden enligt LSF och IBA-reglerna om den begärda handlingen identifieras, är relevant, innehas av motparten eller tredje man samt inte avser exempelvis sekretesskyddad information. Editionsuppmaningen är ett effektivt sätt för parterna att anskaffa skriftlig bevisning från motpart eller tredje man. Men i de fall en editionsuppmaning ej efterföljs måste part söka få ett editionsföreläggande till stånd av domstol. För att bevis ska anskaffas med tvång av domstol i skiljeförfaranden, krävs enligt 26§ LSF att skiljenämnden givit tillstånd därtill. Skiljenämndens tillstånd till sådan domstolsassistans lämnas om tvångsmedelsbehov finns, om handlingen kan identifieras, om den har bevisbetydelse samt innehas av motparten eller tredje man och inte laga hinder föreligger för edition. Med skiljenämndens tillstånd kan part vända sig till domstolen som meddelar ett editionsföreläggande om inga laga hinder föreligger. Editionsförelägganden av nationell domstol är kostsamma, fördröjer förfarandet och är inte verkställbara utomlands. Möjligheten för part att få till stånd ett editionsföreläggande av utländsk domstol är vidare mycket begränsad. För att främja en snabb och billig anskaffning av erforderlig bevisning bör skiljenämnden påverka part till att följa editionsuppmaningar genom att beakta en vägran att lämna ut handlingarna vid kostnadsfördelningen av förfarandet. Skiljenämnden bör även hålla ett inledande samrådsmöte med parterna och där ta kontrollen över editionen genom att klargöra när och under vilka förutsättningar edition ska ske samt erinra om att obstruktionstaktik kostnadssanktioneras. Sammantaget kan en adekvat tillämpning av gällande rätt resultera i att skiljeförfarande blir en för parterna än mer attraktiv tvistlösningsform, där envar ges en rätt att utföra sin talan utan att så sker på bekostnad av effektiviteten.