Meningserbjudanden i läroböcker för samhällskunskap : En studie av läroböcker för yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används. Dessa konceptioner definieras och operationaliseras för att sedan användas som analysverktyg i jakten på lärobokstexternas tänkbara meningserbjudande. Studien tar avstamp i läroplansteorin, studien motiveras bland annat genom att GY11 är en ny reform. Forskare menar sedan tidigare att medborgarperspektivet försvagas för de elever som går på yrkesförberedande program. Alla tre utbildningskonceptionerna återfanns i de läroböcker som undersöktes, men de var i olika grad framträdande. Den mest framträdande var den demokratiska utbildningskonceptionen, den näst mest framträdande var den patriarkala utbildningskonceptionen och den minst framträdande var den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Den demokratiska utbildningskonceptionen kan ge meningserbjudandet att eleverna är demokratiska medborgare som förväntas delta utifrån lika villkor i samhället genom de kunskaper och värderingar de själva skapar. Eleverna kan dessutom få meningserbjudandet att de ska ifrågasätta, reflektera över och diskutera olika samhällsfrågor men ha respekt för oliktänkande. Det fanns ingen skillnad mellan de olika inriktningarnas läroböcker med avseende på utbildningskonceptionerna. Snarare visade sig skillnaden finnas mellan de olika läroböckerna med avseende på författare.