Hur kan intensivvårdssjuksköterskan förebygga delirium?

Sammanfattning: Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället. Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande. Metod: Litteraturstudie. Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre incidens och duration av delirium. Att vårdas på enkelrum och tillgång till dagsljus ledde till lägre incidens och duration av delirium. Inom området "Vakenhet" ledde minskad sedering och införande av så kallade sederingsprotokoll till lägre incidens och duration av delirium. Tidig mobilisering ledde till lägre duration av delirium. Inom det sista området "Orientering och närstående" visades att reorientering av patienterna ledde till lägre incidens och duration av delirium och att involvera närstående i omvårdnaden ledde till att patienterna hade en bättre psykisk återhämtning vid utskrivning från IVA. Slutsats: Det har framkommit att omvårdnadsåtgärder kan förebygga delirium på en intensivvårdsavdelning. Dessa åtgärder är kliniskt tillämpbara och kan gynna såväl patienter som samhället.