Det känslostyrda arbetet för blivande förskollärare : En kvalitativ diskursanalys rörande institutionella förväntningar kring vad förskollärare förväntas förstå om känslor

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka institutionella förväntningar som finns på blivande förskollärare på Uppsala universitet angående det emotionella arbetet som de ska utföra. Studien använder sig av kurslitteratur från Uppsala universitets förskollärarprogram (2022). Förståelsen för emotionellt arbete grundas i Hochschilds redogörelse för begreppet. Denna definition medför även begreppen känsloarbete och känsloregler. I uppsatsen diskuteras det även huruvida läraryrket kan uppfattas som emotionellt arbete utifrån Hochschilds definition. Uppsala universitet tolkas vara en del av den institutionella kontexten utifrån nyinstitutionella teorins definition av institution i och med det kan Uppsala universitets förväntningar översättas till en institutionell förväntning. Forskning visar att det emotionella arbetet inom förskolläraryrket associeras med negativa psykologiska effekter som känslomässig utmattning. Lärare uppfattas förhålla sig till ett antal regler och förväntningar på känslouttryck i arbetet. Utöver det föreslår ett antal studier att emotionella krav i läraryrket korrelerar med negativa känslor. Denna uppsats undersöker de emotionella krav och förväntningar som kurslitteraturen omfattas av.   Målet med uppsatsen är att undersöka både hur förväntningar på emotionellt arbete framställs och en förklaring av den institutionella kontexten angående kurslitteraturens förväntningar. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys analyseras dessa framställningar i tre dimensioner. Resultatet för uppsatsen tyder på att kurslitteraturen samspelar med den officiella läroplanen för förskolan angående emotionellt arbete och forskning inom förskola. Kurslitteraturen framställer det emotionella arbetet utifrån olika diskursiva ideal, exempelvis som omsorg, texten tenderar att presentera formuleringar som sanning. Den diskursiva praktiken som framställs har traditionella drag och uppehåller den dominerande diskursordningen. Den sociala praktiken visar att den diskursiva praktiken identifierad i kurslitteraturen är en del av den psykologiska ordningen och föräldrabehandlande ordningen av diskurser. Genom en analys av den icke-diskursiva kontexten visar det sig hur kurslitteraturen rättfärdigar och legitimerar ett antal idéer om emotionellt arbete, eftersom att läroplanen anser dessa som effektiva och önskvärda. Ett antal ideal kan tolkas som rationaliserade myter. Den institutionella kontexten visar hur kurslitteraturen kritiserar skolverket som institution, medan den samtidigt legitimerar och eftersträvar dess förväntningar och ideal.