Sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa med cancerpatienter : En kvalitativ litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Cancer kan avsevärt påverka en individs sexuella hälsa på olika nivåer; biologiskt, psykologiskt och socialt. World Health Organization (WHO) definierar sexuell hälsa som ett välbefinnande som omfattar fysiska, emotionella, mentala och sociala aspekter av sexualiteten. Sjuksköterskans kärnkompetenser inkluderar personcentrerad omvårdnad, vilket innebär att se hela individen och beakta deras andliga, existentiella, sociala och psykiska behov lika mycket som de fysiska. Att inte inkludera sexuell hälsa kan leda till en bristfällig helhetsbild av patientens behov. Patienter känner ett behov av att diskutera sin sexuella hälsa och framhåller bristen på initiativ från sjuksköterskor att inleda dessa samtal. Det råder en tvåvägs-tabu kring sexuell hälsa vilket försvårar kommunikationen. Genom att förstå sjuksköterskans perspektiv kan denna studie bidra med insikter som kan förbättra vårdpraxis och utbildning inom detta område. Syfte: Studien syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av samtal med cancerpatienter. Metod: Litteraturstudie som sammanställt och analyserat resultat från empiriska studier med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar inhämtades från CINAHL, en databas med inriktning på omvårdnad och medicin. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer, publicerade mellan år 2000–2023, utan geografisk avgränsning. Resultaten: Vid analysen identifierades tre olika huvudkategorier av betydelse för sjuksköterskans upplevelse av samtal om sexuell hälsa; Individuella faktorer, Sociala faktorer och Organisatoriska kulturer och barriärer. Därifrån utformades ytterligare åtta subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplever diverse hinder i kommunikationen om sexuell hälsa med cancerpatienter. Ämnet upplevs pinsamt och känsligt att röra vid. Det finns en osäkerhet i hur man initierar samtalet, dock uppger vissa sjuksköterskor samtalsstrategier som normaliserar samtalet vilket hjälper patienter att våga öppna upp sig. Patientens personliga egenskaper, såsom ålder, könstillhörighet, civilstånd, sexuell läggning och språk, påverkade sjuksköterskans tillvägagångssätt i samtalet och om samtalet ens skulle äga rum. Organisatoriska hinder som tidsbrist och överdriven byråkrati skapar en diskrepans mellan förväntningar och möjligheter inom vården.