Vive le pouvoir au peuple, par le peuple, pour le peuple : En komparativ, etnografisk studie om Gula Västarna-rörelsen i Frankrike och Belgien

Sammanfattning: Denna uppsats kommer att belysa Gula Västarna-rörelsen som just nu pågår runt om i Europa, med fokus på Frankrike och Belgien. Uppsatsen ska förklara varför dessa rörelser har uppstått, om de är typiska demonstrationer och om EU är en av huvudanledningarna till att den spridit sig runt om i just Europa. Den kommer även belysa hur detta missnöje uttrycker sig av demonstranterna. Uppsatsen kommer, med hjälp av teorierna om Contentious Politics och Europeisering, förklara hur vi kommit till den situation vi är idag. För att nå detta resultat har etnografiska studier gjorts på plats i Paris under en av protesterna samt etnografiska studier över internet från en protest i Bryssel, med konversationer med demonstranterna på båda platser, samt observationer. Slutsatserna som nåtts är att många demonstranter upplever länderna som ekonomiskt orättvisa trots att de egentligen inte är det. De ekonomiska klyftorna har växt i Frankrike de senaste 15 åren, medan de i Belgien sjunkit de senaste 10 åren. Andelen som lever på existensminimum har ökat i båda länderna det senaste decenniet, dock har arbetslösheten sjunkit i båda länderna. Det ska dock poängteras att de förvisso kan finnas en stark perception till orättvisa, men verktygen som mäter ekonomisk orättvisa ger inte utslag omgående. Reformer som genomförs idag tar några år på sig att ge effekt. Däremot känner folket att de måste visa regeringen att de inte accepterar att dessa reformer fortsätter. En annan förklaring är den revolutionära andan i det franska samhället. Länderna har även väldigt höga skattetryck och de inte känner sig premierade och prioriterade av landets skattemedel. Med ökande ekonomiska klyftor, större andel på existensminimum och högt skattetryck med reformer som kan anses prioritera bolagen och den mer bemedlade samhällsdelen är det logiskt att missnöje växer. Anledningen till att de spridits från Belgien till Frankrike är europeisering, språket och en geografisk närhet mellan länderna. De sociala rörelserna beter sig som typiskt europeiska och moderna, med koordination via internet, petitioner och demonstrationer istället för exempelvis gisslantagande. Vad teorierna säger om typiska sociala rörelser och sociala rörelser i samband med europeisering stämmer väl överens med resultatet.