Distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med rökavvänjning inom primärvården - en intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: Inom primärvården möter läkare och distriktssköterskor dagligen patienter som söker hjälp för symtom som är direkt relaterade till rökning. Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. Enligt Socialstyrelsens (2011) nationella riktlinjer finns tydliga rekommendationer för hur distriktssköterskor ska gå till väga med patienter som söker hjälp för att sluta röka. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med rökavvänjning för patienter samt vilka arbetsmetoder de använder för detta. Metod: En kvalitativ metod användes och 14 semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor som arbetar med rökavvänjning inom primärvård i ett län i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av data resulterade i två kategorier: Distriktsköterskans tillvägagångssätt och Faktorer som påverkar rökavvänjning med fem underkategorier under vardera kategori. Resultatet i studien visar att distriktssköterskornas arbetsmetoder vid rökavvänjning består av Motiverande samtal MI (Motivational Interviewing) och kvalificerade rådgivande samtal med patienter. Distriktssköterskornas erfarenhet är att dessa två arbetsmetoder är de mest effektiva att använda för att kunna finna ut hur beslutsam samt hur motiverad patient är till rökstopp och hur de tillsammans kan planera vägen dit. Distriktssköterskornas erfarenhet av rökavvänjningsarbetet är att det ger positiv energi när patienten lyckas bli rökfri.  Det ger också ny energi till att fortsätta med motivationsarbetet. En generell svaghet som konstaterats är bristerna i uppföljning av om patienternas rökfrihet varit varaktig efter avslutad behandling. Slutsats:  Motiverande samtal i kombination med nikotinersättningsmedel beskrevs av distriktssköterskorna som betydelsefullt i strävan efter att stödja patienter till rökfrihet. Stöd av kollegor i form av nätverksträffar, utbildning inom samtalsmetod samt arbetslivserfarenhet var viktiga delar för distriktssköterskorna och underlättade för dem i arbete med att försöka stödja patienter till varaktig rökfrihet.