Programmeringsundervisning i grundskolan och Makerspace-rörelsen : Vad ska läras ut och hur kan det läras ut?

Sammanfattning: Syftet med studien är att beskriva och exemplifiera uppfattningar och tankar om datorkunskap och programmering inom grundskolan och Makerspace-rörelsen. Lärare, verksamhetsutvecklare och avdelningschef inom samma skolverksamhet samt, i jämförande syfte, en anställd på ett Makerspace intervjuades om deras uppfattning om datorkunskap och programmering. Resultatet av studien visar att inom skolverksamheten används i stor utsträckning färdiga lektionsupplägg för programmeringsundervisningen, framtagna av organisationen Naturkunskap och teknik för alla (NTA). NTA har en central roll i skolverksamheten och erbjuder fortbildning och lektionsmaterial för de naturorienterande ämnena, matematik och teknik. På Makerspace sker utbildning i programmering främst med programmeringsplattformen Roblox som erbjuder en virtuell programmerbar värld.   Alla i studien uttryckte att det behövs medvetenhet och kunskap hos lärare såväl som hos elever om hur och när digitala verktyg ska användas. Framtidens samhälle ställer även krav på individen att ha en grundläggande förståelse för programmering och datalogiskt tänkande. För att möta kraven på arbetsmarknaden samt för att förstå och hantera teknologiska förändringar, inklusive användningen av AI. En erfarenhet från skolverksamheten som både lärare och avdelningschef hade var att programmering tilltalade elever som kan befinna sig i riskzon för att bli hemmasittare. Det skulle vara av värde både för individ och samhälle att utforska vad det är i programmeringsämnet som tilltalar dessa individer.