Utveckling av nattågstrafiken på övre Norrland : nya möjligheter för persontrafik med Botniabanan

Sammanfattning: Botniabanan är ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland på mycket länge och när järnvägen står klar år 2007 kommer förutsättningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jämfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för både gods och resande kan minskas. Dessutom innebär banan att en viktig regional pulsåder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet.Nattågstrafiken på övre Norrland kännetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dålig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefär två timmar vilket innebär att nya marknader kan nås. Dessutom kommer snabbtågsnätet att byggas ut till Umeå vilket betyder att nattågen på visa relationer får konkurrens från dagtåg och att marknaden måste anpassas så att dag- och nattågstrafiken kompletterar varandra.Det marknadsområde som har studerats i rapporten innefattar Norrbottens län, Västerbottens län, Västernorrlands län samt Narvik i Norge och Torneå i Finland. Efter att ha studerat området med avseende på, invånarantal, befolkningsprognoser, resandeströmmar, turism, säsongsvariationer, flyglinjenät, busslinjenät, dagtågsmarknad och infrastruktursatsningar har bedömningen gjorts att det finns potential att bedriva nattågstrafik år 2007 i ungefär samma omfattning som idag.De kortare relationerna, där det också blir möjligt att resa med snabbtåg, till exempel Stockholm–Umeå och Göteborg–Sundsvall kommer troligen att få en större andel affärsresenärer än idag, medan de längre relationerna kommer att bibehålla en mycket hög andel fritidsresenärer. Det är dock viktigt att eftersträva en ökad andel affärsresenärer på tunga längre relationer som Göteborg–Luleå och Stockholm–Luleå eftersom det ger betydligt bättre förutsättningar för att få god ekonomi i trafikuppläggen. Affärsresenärerna har större betalningsvilja och ger en bättre fördelning över året och veckan eftersom de reser då fritidsresenärerna inte reser.Nio trafikeringsförslag med olika profil har arbetats fram och fyra av dessa har djupstuderats och utvecklats till fullständiga trafikupplägg.

• Trafikupplägg A som har en liknande trafik som idag men med nya vagngrupper till och från Malmö och Skellefteå.
• Trafikupplägg B med något mindre trafik än idag.
• Trafikupplägg C med utökad trafik.
• Trafikupplägg D med trafik form av kombinerade dag- och nattmotorvagnståg för sth 200 km/h.

Det upplägg som i ett längre perspektiv har bedömts ge bäst trafik i förhållande till insatsen är trafikupplägg D. Den enda möjligheten att få verkligt god ekonomi i nattågen är att kunna använda dem även på dagen.I ett kortare perspektiv har trafikupplägg B, med dellösningar från trafikupplägg A och C, bedömts vara det bästa.Det bör dock påpekas att det finns en rad osäkerhetsfaktorer i bedömningen, som kostnader för fordon, framtida stöd från Rikstrafiken och det nya trafikuppläggets och Botniabanans mervärde i form av ökad attraktivitet.Då detta arbete är utfört på uppdrag av SJ Resor finns det information som uppdragsgivaren ej vill lämna ut av hänsyn till kommande upphandlingar. Nedan beskrivs kort de fyra delar som SJ Resor bedömt vara olämpliga att publicera och därför är utelämnade. Följande kapitel berörs av denna bearbetning.Framtida trafikering:Beskriver fördelning mellan dag- och nattågstrafik, trafikförutsättningar för nattågen i form av fordon, växling, godstågsströmmar, resandeströmmar och uppehållsmönster samt nio tänkbara trafikeringsvarianter för nattågen på övre Norrland. De nio trafikeringsvarianterna utvärderas och fyra väljs ut för att djupstuderas.Produktion av valda upplägg:Beskriver hur produktion av de fyra valda uppläggen skall gå till i form av vagnsammansättningar, terminalhantering, tidtabeller och omlopp. Bedömningarna grundar sig på beräkningar av gångtider, uppehåll för möten, resandeprognoser, med mera.Ekonomiska kalkyler:Visar kostnader i form av personal, fordon, underhåll, terminalhantering, banavgifter, energi, försäljning, marknadsföring och administration, samt biljettintäkter.Diskussion och slutsatser:Jämför de fyra olika förslagen och förordar hur SJ Resor bäst kan trafikera över Norrland med nattågstrafik från år 2007 och framåt.