En studie om användandet av årsredovisningen vid bostadsrättsköp

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Företagsekonomi

Sammanfattning: Syfte: Att ta reda på om och hur bostadsrättsköpare använder föreningens årsredovisning i deras köpbeslut samt undersöka om de förstår den. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer av presumtiva bostadsrättsköpare genomfördes utanför visningar. Empiri: Studien visade att majoriteten av de 22 tillfrågade inte helt förstod årsredovisningar och att flertalet bad om hjälp att bedöma den. Det visade att bostadsrättsköpare oftast använder årsredovisningen för att se “varningstecken” som indikerar att en BRF eventuellt kommer att höja sina avgifter. Det var 14 av 22 som tittade på skuldsättningen för att bedöma föreningens ekonomi. Majoriteten ansåg att årsredovisningen påverkar ”till stor del men att annat väger tyngre” i köpbeslutet. Analys: Studien pekar på att då många bostadsrättsköpare inte helt förstår årsredovisningen kan det vara svårt för dem att ta beslut utifrån den. Detta har kopplats till tidigare forskning som uppmärksammat liknande problem. Det finns likheter mellan de förbättrings- och förändringsförslag, som tagits fram av FAR tillsammans med borättsorganisationerna, och de resultat som studien har uppvisat. Slutsats: En bostadsrättsköpare går igenom tre beslutssteg. Det första är att avgöra om lägenheten känns rätt. Steg två är att bedöma föreningen och dess ekonomi utifrån årsredovisningen. Då många inte förstår eller vet hur man ska bedöma en förenings årsredovisning tar majoriteten hjälp av omgivningen. I steg tre tas beslut om hen ska lägga ett bud på lägenheten eller ej. Vidare drogs slutsatsen att oavsett vilken förståelse individen har för en BRF:s årsredovisning kommer hen i stor utsträckning att ta hjälp av sin omgivning då det är ett stort och omfattande beslut. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)