Lärarkårens Nationalism : En studie av nationalismen i Svensk Läraretidning 1882-1914

Sammanfattning:

Denna uppsats behandlar lärarkårens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte är att undersöka hur lärarkåren underdenna period ansåg att man bäst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebära. Med hjälp av den tidigare forskningen på området somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran så har jagtagit mig an att undersöka hur lärarkåren själva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dåtida fackorgan SvenskLäraretidning. De teorier som jag stöder mig på har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingående hur nationalism, patriotism och fosterlandskärlek bildas ochvad de stöder sig på, den senare har mer ingående beskrivit processen i Sverigeoch i förhållande till skolväsendet. Med hjälp av dessa har jag sedanformulerat två idealtyper av nationalism med vars hjälp jag sedan genomfört minundersökning. Dessa två idealtyper är den statsnationella modellen och denetnisk-lingvistiska. Den första baserar nationalism utefter en gemenskap byggdpå institutioner såsom författning, lagar och statsledning medan den senarebaserar nationalism på gemensamt språk och kulturella traditioner. Det resultatjag kommit fram till är att lärarkåren till viss del baserade sin undervisningpå den statsnationella modellen men i större utsträckning på den etnisk-lingvistiska. De skolämnen som kom att dominera debatten kringfosterländsk fostran var historie- och språkämnena. Avslutningsvis kan sägasatt den nationalism som förspråkades centrerades kring det gemensammakulturella arvet och förmedlandet av dygder.