Den konventionella bilden : En kritisk diskursanalys av TV-serien Höök och dess representation av Norrland

Sammanfattning: Norrland utgör cirka 60 % av Sveriges yta men knappt en tiondel av Sveriges befolkning bor där. Detta beror till stor del på en pågående urbanisering där allt fler flyttar till storstäder som erbjuder bredare möjligheter. Utöver en minskande sysselsättnings- samt befolkningstillväxt har Norrland även kommit att bli föremål för stereotypa skildringar i medier, där befolkningen och miljöerna klumpas samman via homogen porträttering. Denna studie syftar till att undersöka hur Norrland representeras i den svenska kriminalserien Höök (2007-2008) genom att granska framställningen av norrländsk befolkning, norrländska miljöer samt förhållandet mellan nationell och regional identitet. Med teoretisk ram bestående av Representation, Stereotyp, Representerad identitet samt Intern Orientalism är syftet med studien att påvisa om Höök använder sig av stereotyp representation av Norrland samt om Intern Orientalism förekommer i det utvalda materialet. Studien utgår från ett urval av fyra avsnitt som analyserats med metoden kritisk diskursanalys baserat på Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell och analysfrågor anpassade efter Kristina Boréus mall samt semiotiska begrepp som verktyg. Analysen är indelad i tre huvudkategorier bestående av Miljöer, Befolkning samt Representation av nationell identitet vs. regional identitet som formats efter studiens syfte och frågeställningar samt med tillhörande underkategorierna som speglar analysens innehåll. Resultatet av analysen visar att Höök representerar Norrland genom stereotypa beskrivningar av befolkningen där den norrländske mannen framställs med egenskaper som långsam, tillbakadragen och tystlåten och den norrländska kvinnan representeras utifrån sin roll som partner/mamma alternativt med sin frånvaro. Analysen påvisar även stereotypa representationer av miljöerna genom ett mönster av ett glest och kallt Norrland samt med råa naturskildringar. Även tydliga skillnader mellan nationell och regional identitet kan urskiljas i representationen av karaktärerna baserat på vilken dialekt de talar med. Vidare förekommer Intern Orientalism i några sammanhang medan vissa kriterier för teorin inte anträffas i materialet. Av detta kan slutsats dras att Höök framställer Norrland på ett konventionellt sätt utifrån stereotypa skildringar samt skillnader i representationen mellan nationell och regional identitet.