Bäst i Klassen

Sammanfattning: Bäst i klassen undersöker sambandet mellan maskulinitet och politik i den svenska arbetarrörelsens konst under mitten av 1900-talet eller den så kallade folkhemsperioden. Undersökningen utgår från de två kvarvarande väggmålningarna i Folkets hus Malmö, Arbetarrörelsens historia av Robert Nilsson och April av Bertil Landelius. Målningarna invigdes med byggnaden 1947. Uppsatsen bygger på konsthistorikern Erwin Panofskys ikonografisk-ikonologiska metod och ett teoretiskt ramverk baserat på den svenske historikern Andres Brink Pintos läsning av Judith Butlers teorier om genusprerformativitet. I uppsatsen dras slutsatsen att reproduktionerna av maskulinitet i väggmålningarna bygger på den distinkta ikonografi som finns inom den svenska arbetarrörelsen. En ikonografi studerad av bland andra konsthistorikerna Margareta Ståhl och Fred Andersson. De normer som förmedlas är relaterade till idén om den skötsamma arbetaren som arbetarrörelsens spjutspets framlagd av den svenske historikern Ronny Ambjörnsson. Uppsatsen drar också slutsatsen att dessa maskulinitetsnormer samverkar med politiska normer i ett ömsesidigt bekräftande process. Vilket bekräftar att maskulinitet i arbetarrörelsen var beroende av rörelsens politik liksom rörelsernas politik var beroende av dess maskulinitetsnormer.