100 000 Hälsoprofilbedömningar : En studie av HPI Databas

Sammanfattning: Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga.