IFRS 3 - En revisorsfråga : Vilka faktorer påverkar tolkningen av IFRS 3?

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning: Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)