Hållbarhet hos kemiska metaboliter i hundurin

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Författare: Petra Andersson; [2021]

Nyckelord: hund; urin; kemiska metaboliter; hållbarhet; förvaring;

Sammanfattning: Urinprover kan behöva skickas till externa laboratorium för analys. Om ämnet, som ska analyseras, inte är stabilt under transport kan förseningar leda till felaktiga eller missvisande resultat. Av den orsaken är det viktigt att undersöka vilka förändringar som sker i urinprover under olika temperaturförhållanden vid olika tidpunkter. Det finns få tidigare studier inom hållbarhet hos kemiska metaboliter i urin och de gäller oftast urin från människor. Syftet med den här studien var att undersöka hållbarheten hos tio kemiska metaboliter i hundurin vid förvaring i rumstemperatur (~20– 24 °C), kyl (4 °C) och frys (-20 °C) över tid. I studien ingick 12 urinprover, varav nio stycken kom från friska hundar och analyserades avseende kreatinin, cystatin C, urea, glukos, protein, elektrolyter (natrium, kalium, klorid), kalcium och fosfat. Proverna förvarades i rumstemperatur och 4 °C som sedan analyserades dag 1, 2, 3, 4 och 7. Prover som förvarades i -20 °C analyserades efter 7 dagar och efter 33–49 dagar. Resultaten presenterades som förändring i procent över tid, om förändringen var inom ±10 % bedömdes variabeln godtagbart stabil för kliniska prover. Sex variabler (Ukreatinin, U-urea, U-natrium, U-kalium, U-klorid, U-fosfat) uppvisade god hållbarhet vid samtliga undersökta temperaturer och analystillfällen. U-kalcium var stabilt i fyra dagar vid förvaring i rumstemperatur eller 4 °C, men sjönk vid förvaring i frys. U-glukos förändrades mindre än ±10 % under de första fyra dagarna om provet förvaras i 4 °C eller under hela studietiden i -20 °C, men hade sämre hållbarhet i rumstemperatur. U-protein och U-cystatin C, som ofta hade låg koncentration, hade sämre och mer varierande hållbarhet. Sju av de tio utvärderade urinvariablerna var godtagbart stabila vid förvaring i rumstemperatur i minst fyra dagar, vilket innebär att de vanligtvis klarar transport till laboratorium.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)