Vad arbetsledare ska göra och varför de inte gör det : En beskrivning av tillämpad beteendeanalys för utveckling av arbetsledares arbetssätt

Sammanfattning: Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag. Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten. Företag tappar personal, lönsamhet och engagemang och försöker ännu mer och ännu hårdare med en redan dåligt fungerande strategi som många gånger är baserade på felaktiga grundantaganden och övertygelser om varför de anställda gör det de gör. I detta arbete redogörs, genom en litteraturstudie, vad metodiken går ut på samt att försök att förklara metodikens centrala begrepp utifrån författarnas synvinkel. Ett bekvämlighetsurval av 10 svenska företagsledare som på något sätt kommit i kontakt med metodiken har tillfrågats, genom en semistrukturerad intervju, om deras synvinkel på denna metodik. Enligt företagsledarna finns intresse och stora vinster av tillämpning men hinder finns också främst i form av tidsbrist och okunskap om metodiken och dess tillämpning. Företagen behöver konkret hjälp och handledning på plats för sina arbetsledare. De största skillnaderna mellan denna metodik och det mer traditionella ledarskapet ligger i grundantagandet om vad som styr människors beteende. Tillämpningen av metodiken sker tvärt emot vår övertygelse att koncentrera oss på det som sker innan beteendet och istället koncetrera oss på vad som sker direkt efteråt. Förespråkarna hävdar att insatsen kräver ett nytt agerande men effekten bli mer hållbar och gynnar såväl de anställda som företagets egna utveckling.