Svåra samtal: lärares definitioner och upplevelser av svåra samtal

Detta är en C-uppsats från Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997). Resultatet av intervjuerna visade att svåra samtal i skolan upplevs som något som knyter an till känslor. Av resultatet framkom att maktförhållandet påverkar samtal i skolan och det visar sig bland annat i hur samtalsutrymmet fördelas mellan samtalsdeltagarna. Ur ett kommunikationsteoretiskt perspektiv nämligen semiotiken, är tolkningen i centrum och kommunikation betraktas som meningsskapande processer beroende på sociala, kulturella och individuella faktorer. Av resultatet framgick att det är just dessa meningsskapandeprocesser, där det ursprungliga budskapet gemensamt tolkas av samtliga parter, som kännetecknar både lärarnas beskrivningar av svåra samtal och också den semiotiska teorin.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)