Koppling av influensapandemi och könsmogna stadiet i samband med depressiva och belastade ångestsymptom senare i livet hos den kvinnliga grekiska befolkningen : Finns det möjlighet att förebygga?

Sammanfattning: Bakgrund: Influensa är ett stort folkhälsoproblem på grund av att den är det vanligaste globala smittsamma sjukdomsutbrott som leder till grava mentala och fysiska hälsobelastningar. Syfte: Vi undersökte kliniskt relevanta depressiva och belastade ångestsymptom i kvinnor i samband med förlossningen under två av 1900-talets influensapandemier, N2N2 och/eller H2N3 samt det könsmogna stadiet (mellan ålder vid menarke and ådler vid menopaus) där andra reproduktiva faktorer i den kvinnliga grekiska befolkningen beaktades. Metoder: Tvärsnitts- och historiska data uppkom från 1039 kvinnliga deltagare som deltog i studien Hellenic Longitudinal Investigation of Aging and Diet (HELIAD) där sociodemografiska variabler inkluderade ålder. Resultatet av de depressiva symtomen mättes med hjälp av den Geriatriska depressionsskalan bestående av 15-artiklar (GDS-15). En kliniskt relevant depressiv symptom börda definierades som GDS>5. Ångestsymptom mättes med de 7 ångest artiklarna från sjukhusets ångest och depressionsskala (HADS-A). En kliniskt relevant belastad ångestsymptom definierades som >8 för HADS. H2N2-pandemi perioden inträffades 1956-1958 och H2N3-pandemin, 1967-1969. Självrapporterade reproduktiva steg variabler inkluderade ålder vid menarke, ålder vid menopaus, antal graviditeter, antal barn, barnens födelseår och antal aborter. Resultat: Kliniskt relevanta depressiva och belastade ångestsymptom observerades bland 24,5% respektive 15,8% av HELIAD-deltagarna. Ingen koppling observerades mellan varken GDS >5 (Chi-square, 0,39, p = 0,56) eller HADS >8 (Chi-square, 0,06, p = 0,82) och födelse under H2N2- och / eller H2N3-pandemier. Univariat samband mellan ålder vid menarke, antal graviditeter, det könsmogna stadiet, och antal aborter var dock associerat med GDS >5 (alla p <0,10). Därför, en stegvis logistisk regressionsmodell som utvärderade reproduktiva variabler visade att det fanns högre odds för en kliniskt relevant depressiv symtombörda i samband med en äldre ålder vid menarke (OR 1.09, 95% KI 1.00, 1.18) och högre antal graviditeter (OR 1.07, 95% KI 1,01, 1,14). Inga förbindelser observerades gällande ångest. Slutsats: Vår hypotes att födelse under en influensapandemi skulle påverka förekomsten av kliniskt relevanta senare depressiva och ångestsymptom avvisades i denna analys. Vår sekundära hypotes att reproduktions variabler skulle associeras med psykisk ohälsa senare i livet avvisades dock inte för depressiva symtom. Även om sambandet mellan en kliniskt relevant belastad depressiv symtom och ålder vid menarche och antalet graviditeter inte var övertygande, framhävs den viktiga rollen kvinnors reproduktiva hälsa har under hela livet. Mer forskning behövs för att förstå det tidsmässiga och konsekventa sambandet.