Determinanter bakom anställda och lokalsamhällens grad av inflytande i onoterade svenska bolags hållbarhetsupplysningar: En kvantitativ studie om onoterade svenska bolags intressentupplysningar i en reglerad och frivillig rapporteringskontext mellan år 20

Sammanfattning: Bakgrund & problematisering: Hållbarhetsrapportering har länge varit ett omdiskuterat område med stor variation mellan reglerad och frivillig rapportering, vilket har medfört en försämrad jämförbarhet mellan bolag. Forskning kring hållbarhetsrapportering i noterade bolag har fångat upp ett flertal samband men det råder en avsaknad av forskning kring onoterade bolag. Upplysningar mot enskilda intressentgrupper som anställda och lokalsamhällen har därtill inte undersökts i samma utsträckning. I takt med att ny hållbarhetsreglering från EU träder i kraft år 2024 blir det därför aktuellt att kartlägga det rådande svenska rapporteringslandskapet bland onoterade bolag och vad som driver deras intressentupplysningar och rapporteringsval. Syfte: Syftet med denna uppsats är tredelad. I det första steget kommer vi att deskriptivt kartlägga förändringen i onoterade svenska bolags intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen. Sedan undersöks intressentgruppernas gemensamma inflytande i alla bolag samt de bolag som upprättar enligt GRI och vilka utvalda determinanter som driver detta. I sista steget kommer vi att undersöka utvalda determinanters påverkan på bolagens tendens att upprätta enligt GRI. Metod: Vår studie är baserat på en kvantitativ metod som består av två delar. Den första delen består av en deskriptiv textanalys av bolagens årsredovisningar eller hållbarhetsrapporter för att kartlägga mängden intressentupplysningar. Den andra delen består av tre regressioner som visar hur lönsamhet, branschtillhörighet och utvalda kontrollvariabler påverkar mängden intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Resultat & slutsats: Den deskriptiva analysen visade en positiv utveckling i mängden intressentupplysningar mot anställda och lokalsamhällen, samt såg att det utgjorde en generell ökning av medelandelen ord i de undersökta bolagsrapporterna. Lönsamhet visade sig ha ett signifikant positivt samband med mängden intressentupplysningar men inte med upprättande enligt GRI. Branschtillhörighet visade dock signifikanta positiva samband med både intressentupplysningar och upprättande enligt GRI. Företagsstorlek hade ett signifikant positivt samband som dock avvek bland intressentupplysningar i GRI-upprättande bolag, där sambandet istället var negativt. Förslag till vidare forskning: Denna uppsats är till vår kännedom den första av sitt slag som undersöker intressentgruppers inflytande i onoterade svenska bolag. Detta kan bidra till att underlätta implementeringen av EU-direktivet CSRD i onoterade bolag på såväl svensk som EU-nivå. Det öppnar upp för framtida forskningsområden, där det hade varit intressant att undersöka CSRD:s påverkan på hållbarhetsrapportering i Sverige och EU vid dess ikraftträdande. Fler intressentgrupper kan också undersökas och på så vis jämföra olika intressentgruppers grad av inflytande. I denna studie har vi inte kunnat dra en distinktion mellan makt, legitimitet och angelägenhet, vilket också är ett område för framtida forskning. Avslutningsvis har vi gett stöd för drivkrafter bakom onoterade svenska bolags antagande av GRI. Med dess positiva bidrag till FN:s globala mål öppnar det upp för mer forskning kring GRI:s roll i en uppdaterad reglerad kontext med CSRD.